Det ser i och med valresultaten igår ut att ha blivit än svårare för republikanerna att ta över senaten. Tea Party kandidaten Christine O’Donnell vann nämligen mot mer moderate Mike Castle i Delaware. Vinsten kom med stöd från Palin och DeMint. Motståndet var dock starkt från etablissemanget inom republikanerna som pekade på att hon skulle få det mycket svårt mot demokraternas kandidat. Ännu en seger för Palin alltså. Hennes inflytande och makt inom partiet stärks för varje seger.
Varför röstade då republikanerna ändå på en kandidat som försvårar chanserna till majoritet i senaten? Entusiasmen bland republikanernas gräsrötter är helt enkelt stark för Tea Party kandidater som är väldigt tydligt konservativa. Och många verkar tycka som DeMint har sagt: hellre 30 Marco Rubio i senaten än egen knapp majoritet med några moderata kandidater. Men kommer priset för detta bli att republikanerna inte når en majoritet i senaten? Karl Rove verkar ha gett upp hoppet och kallar henne bland annat för ”nutty”:
“We were looking at eight to nine seats in the Senate. We’re now looking at seven to eight. This is not a race we’re going to be able to win.”
Kelly Ayotte vann republikanernas primärval i New Hampshire med knapp marginal. Ännu en kandidat som fick stöd av Sarah Palin.
Demokraten Charlie Rangel som är hårt pressad i en skandal lyckades överleva primärvalet.
Som väntat vann också demokraten Barney Frank stort (nära 80 %) mot LaRouche kandidaten Rachel Brown i Massachusetts.
Carl Paladino (Tea Party anhängare) vann republikanernas primärvalsfight mot Rick Lazio i New York för guvernör. Demokraten Andrew Cuomo tippas dock vinna den posten.
O’Donnells vinst sätter fingret på flera av republikanernas problem. Det republikanska etablissemanget har helt tappat initiativet och låter sig ledas av tea party-rörelsen. Rädslan för att inte vara ”konservativ nog” gör det omöjligt att föreslå någon som helst moderat politik – se bara på Boehners trevare om att låta skattelättnaderna för de mest välavlönade gå ut som genast slogs ner av hans partikamrater.
Är då dessa tea party-kandidater för extrema för att kunna bli valda? Valet i november kommer att avgöras av hur många demokrater och oberoende som av besvikelse väljer sofflocket och det kan bli en tuff fajt.