Det blev en historisk kväll i amerikansk politik ikväll i New Hampshire. Opinionsmätningarna pekade på en stabil seger för Obama. Istället blev det Clinton som vann en fullständigt oväntad seger.
Obama måste vara något skadeskjuten efter detta resultat som inte förutspåddes av någon. När alla rösterna var räknade fick Clinton 39 % och Obama 36 %. (Valresultatet uppdaterades här kontinuerligt under valnatten.)
Lika många vunna delegater
Obama kan trösta sig med att han verkar vinna lika många delegater som Clinton i New Hampshire (9 st), så egentligen är det oavgjort.
Hur kunde det här hända?
Vad har hänt sista dagarna som alla uppenbarligen missat? Clinton har snyftat på ett kampanjmöte och mött Obama i en ganska tuff debatt på ABC som hon verkar ha vunnit. Vid båda tillfällena framstod hon som mer mänsklig än hon gjort tidigare. Sympatifaktorn ska inte underskattas heller efter förlusten i Iowa. Clintons organistation kan också ha varit betydligt bättre än Obamas i New Hampshire.
Kanske är det också så att många väljare inte än vill utse Obama till vinnare och vill låta Clinton/Obama debatten fortsätta ett tag till. En vinst för Obama skulle ha inneburit att han i princip vunnit hela nomineringen.
Kvinnorna gav Clinton vinsten i New Hampshire till skillnad från Iowa där Obama vann deras röst. Oberoende väljare valde i stor utsträckning att rösta på McCain i republikanernas primärval istället för att rösta på Obama.
Obama om förlusten
Till toner av U2 som vanligt och extra högljudda ”Obama, Obama…” inledde han sitt concession speach. ”I’m still fired up and ready to go.” Han gratulerade Clinton till vinsten i NH.
För några veckor sedan kunde ingen förutspå vad vi åstadkom här i NH. Vi har legat långt efter mesta delen av den här kampanjen. Men med er röst har ni gjort det klart att något händer i Amerika.
Publiken ropade ”We want change”. Och Obama lovade förändring. Frågan är om han nu måste förändra något i sin kampanj för att vinna kommande delstater efter denna svidande förlust.
Obama erkände sig besegrad innan två av de stora tv-nätverken angett Clinton som segrare. Så jämn och oväntad var segern.
Clinton segertalar
Anhängarna är i fullständig lycka och skriker vilt när Clinton äntrar scenen.
Jag vill tacka New Hampshire. Jag lyssnade till er och i den processen fann jag min egen röst.
Låt oss ge USA den comeback som New Hampshire har gett mig.
Hillary Clinton är front-runner igen och presidentvalet är vidöppet på båda sidor. På republikanernas sida är McCain front-runner men flera har fortfarande chansen att vinna. Romney, Giuliani och Huckabee är inte uträknade än.
Den närmaste månaden ser ut att bli spännande minst sagt…
Och två timmar senare har DN vaknat upp till nyheten också. Några minuter senare vaknar SvD. Gomorron.
John McCains vinst var klar långt tidigare på kvällen och det skrev jag om här.
[tags]usa, usa-valet, barack obama, hillary clinton, new hampshire[/tags] svd intressant.se
Var det inte detta val som redan var klart??
Jag tror att alla inklusive Clinton utgick ifrån att hon skulle förlora stort med tanke på att alla opinionsundersökningar visade en stabil seger för Obama.
TV-kommentatorer i USA kallar det för en av de största överraskningarna någonsin inom modern politik. Så det var inte lätt att gissa rätt. Iaf är det den bästa ursäkt jag kan komma på för mitt felaktiga tips. :)
Räkna aldrig bort Hillary!
Jag är så glad idag…
troligtivs riggat
Jag utgick också från att Clinton skulle förlora, men detta visar vilken betydelse media och så kallade experter av olika slag spelar. Förhoppningsvis medför detta ökad självkritik och självrannsakan, även om det är tveksamt eftersom Clinton-hatet fortfarande är omfattande.
Clinton är en stark kvinna och därmed uppfattas hon som skrämmande, dessa tendenser är tydliga, inte bara inom media och bland experter utan även bland hennes demokratiska motståndare.
Naiv som jag är har jag dock en förhoppning om att media kommer granska Obama och Edwards lika mycket som Clinton granskats. Jag tror faktiskt det finns få politiker i USA som blivit så hårt granskad av media som Clinton. Däremot har Obama och Edwards knappt granskats alls i jämförelse. Och framför allt vad vill Obama och Edwards med den förändring som de pratar så oerhört mycket om.
Jag säger som en amerikansk väljare sa i amerikansk tv, det är patetiskt och löjeväckande att jämföra Obama med Kennedy och Martin Luther King. Om Obama vinner blir han en mumsbit för det väloljade republikanska valmaskineriet. Med detta inte sagt att inte detsamma kommer att hända med Clinton, men jag tror hon har störst chans att ta upp denna strid som hon utkämpat så många gånger tidigare.
Slutligen, jag är förvånad över att så många tar en demokratisk seger som självklar. Underskatta aldrig republikanerna!! Partiet har en traditionellt stark ställning i landet och 5 av de 7 senaste presidenterna har varit demokrater. Om demokraterna vill vinna måste de hitta någon kandidat som kan vinna de över de vita männen.
Vad gäller uträknandet av Clinton i media så har det ju baserats på opinionsundersökningar som varit helt åt skogen felaktiga. Samtliga. Bara en av ett tjugotal undersökningar uppgav att Obama ledde med en procentenhet. Övriga hade betydligt större marginaler, runt 6-13 %. Clintons egna sista interna undersökning visade en förlust med 11 procentenheter.
Nu visar sig en tydlig bild av Obamas väljare mot Clintons väljare. Arbetarklass mot högutbildade, fack-anslutna mot icke fackanslutna och unga mot gamla. En klassisk konfrontation väntar.
Presidentval i modern tid är alltid jämna och kommer bli det i år också, vem som än väljs på republikaneras och demokraternas sida. Så när det gäller republikaner mot demokrater är det alldeles för tidigt att spå även om det ser något ljusare ut just nu för demokraterna än republikanerna.
Den dagen kommer aldrig när en demokrat förlorar i New –
Hampshire. Det som om Kennedys, ande svävar över detta val – distrikt.
”Den dagen kommer aldrig när en demokrat förlorar i New –
Hampshire.”
Det här stämmer inte alls. Republikanerna har dominerat starkt när det gäller senatsval i staten och även guvernörsval i staten. Valet 2000 och även 2004 var ruskigt jämna i presidentvalet, de vanns dock av demokraterna. I valet 2004 skilde det knappt 9000 röster mellan Kerry & Bush