I svensk media skrivs det en hel del om Trump och knäprotesten i NFL. Men det verkar som många missar storyns koppling till militären. Och den är viktig för att förstå helheten.
Låt oss ta det från början. I juli 2016 i Minneapolis, Minnesota höll fyra kvinnliga professionella basketspelare presskonferens iklädda svarta t-shirts. De protesterade mot polisvåld efter att en polisman i staden skjutit ihjäl en man vid namn Philando Castile. Den lokala polisen som arbetade under deras matcher valde då att hoppa av säkerhetsuppdraget.
Flera lag började ha på sig svarta t-shirts, ibland med texten #blacklivesmatter. Det ledde till att spelarna bötfälldes av basketligan WNBA. Reaktionen på det blev massiv och böterna drogs tillbaka. Protesterna fortsatte.
Colin Kaepernick, en quarterback som spelade för San Francisco 49ers i NFL (amerikansk fotboll) valde några veckor senare, den 14 augusti att förbli sittande under nationalsången. Han ville på det sättet protestera mot som han beskrev det; ett systematiskt förtryck av svarta i USA, som exempelvis polisbrutalitet. Nu fick protesten direkt en stark motreaktion från bland annat veteraner som upplevde att protesten var respektlöst mot alla som offrat sina liv för nationen.
En veteran och även fd NFL-spelare, Green Beret Nate Boyer, skrev ett öppet brev till Kaepernick där han kritiserade protesten. De två möttes sedan och efter några timmars diskussion kom de fram till att en knäböjning, ungefär som att be, skulle vara en kompromiss som veteraner kunde acceptera. Kaepernick övergick till att knäböja den 1 september. Här förklarar Boyer själv bakgrunden:
Former NFL player, Green Beret @NateBoyer37: I was initially hurt, angry by anthem protests, but I put that aside https://t.co/IJIjLmqNv1
— CNN (@CNN) September 28, 2017
Basketspelarna i WNBA och många andra idrottsmän inspirerades av knäprotesten.
För att ytterligare förstå kopplingen till militären i denna story måste vi backa bandet ända till tiden för andra världskriget, runt 1940. Då började arrangörerna spela nationalsången innan matcherna i NFL, vilket blev ett uppskattat inslag för att stärka moralen i krigstid.
Vid primetime-matcher som sändes på TV fram till 2009 befann sig spelarna i omklädningsrummen när nationalsången spelades, pga tidsbegränsning i programmen. Det ansågs inte kontroversiellt då. De patriotiska inslagen tilltog efter 9/11 2001, men också medvetet av försvarsdepartementet för att rekrytera.
2015 avslöjades det att NFL-lagen under flera års tid i hemlighet fått stora summor pengar av försvarsdepartementet för patriotiska ceremonier i samband med matcher. Hela 5,4 miljoner dollar hade försvaret spenderat under 2011-2014 på NFL-lagen (och mer i andra sporter). Detta enligt en rapport sammanställd i senaten av republikanerna Flake och McCain.
Militärceremoni inför NFL-match mellan New York Jets och Jacksonville Jaguars, 15 nov 2009
Varför nationalsången ska spelas inför match när Helsingborgs IF tex möter Kalmar FF på Olympia är inte helt lätt att förklara. Svaret från HIF då på 90-talet; för att det är ”pampigt” övertygade inte och supporterföreningen tryckte på för att sången skulle bort. 2008 försvann den efter cirka tio år. Hammarby har ju istället en egen uppskattad sång, ”Just idag är jag stark”.
Ikväll söndag när katalanerna försöker hålla val spelar Barcelona FC hemmamatch mot Las Palmas. Det blir nog ingen spansk nationalsång där heller. Och rykten går om att det internationella topplaget med spelare från Brasilien, Portugal, Spanien och Belgien ska få spela i brittiska Premier League istället.