Obama är på väg att lämna över demokraterna till en efterträdare som kanske vill styra partiet i en annan riktning. Vilka inre spänningar baserade på skillnader i åsikter finns inom demokraterna mellan Obama, Sanders, Clinton mfl? Hillary Clinton har beskrivit sig själv som liberal, progressive, democrat och moderate. Sanders har beskrivit sig själv som progressive och democratic socialist. Det finns ju vissa skillnader mellan dessa ord som jag tänkte vi skulle ta en snabb titt på.
Progressives
Frontfigurer: Bernie Sanders, Elizabeth Warren
Profil: Reglering av Wall Street, bekämpa inkomstklyftor, populistiska
En populistisk del av demokraterna som står längre till vänster och är populärare bland unga. Vill ha radikala förändringar och använder ord som ”revolution”. Ibland beskriver andra demokrater denna grupp personer som att de har för lite tålamod och inte förstår att förändringar tar tid. Och att de alla egentligen vill till samma slutmål. Själva anser progressiva att systemet är riggat och inte kan förändras i små steg. Genom Warrens popularitet och förmåga att samla in stora summor till andra progressiva kandidater har deras makt i kongressen ökat, men de är ändå i klar minoritet inom demokraterna.
Blue dogs
Frontfigurer: Inga, tidigare tex Joe Lieberman
Profil: Motsätter sig skattehöjningar och regleringar, eftersträvar samförstånd över partigränsen, moderat konservativa
En mer konservativ del av demokraterna som främst består av kongressledamöter från sydstaterna men även politiker som representerar välbärgade kongressdistrikt i tex Kalifornien. Antalet blue dogs i kongressen har stadigt minskat. Gruppen har ändå stor betydelse i representanthuset eftersom de ofta befinner sig i mitten mellan demokrater och moderata republikaner.
Liberals
Frontfigurer: Barack Obama, Hillary Clinton
Profil: Sjukvårdsreformer, pragmatism, socialliberala
I mer laddade frågor som rör vapen, abort och LGBT står dessa med progressiva. I ekonomiska frågor är de inte fullt lika populistiska och radikala men går i samma riktning.
Grupperingarna överlappar så klart varandra en hel del. Det finns också några andra grupperingar som är värda att nämna, även om dessa inte beskriver sig själva med dessa ord. Det är alltså kritiska benämningar av motståndare, främst inom demokraterna.
Neocons
Beskyllningen för att vara neocon drabbar nyliberala som är hökar i försvarspolitiken. De ingår ibland i gruppen blue dogs och ibland i gruppen som beskriver sig själva som liberals. De beskriver dock inte sig själva som neocons. Kritikerna (progressiva) använder detta ord för att beskriva personer som står längst ut till höger inom demokraterna och vill ha mer amerikansk militär i mellanöstern och står nära Israel. Liberalerna Bill Maher och Sam Harris har fått utstå denna kritik från progressiva.
New atheists
Ibland blandar vissa ihop neocons med ”new atheists”. Det är dock inte korrekt. New atheism är enbart personer som är villiga att prata om att de är ateister och argumentera för det. Amerikansk utrikespolitik är inte en del av det ställningstagandet. Och de har inget emot att beskriva sig själva som ”new atheists”, men vill inte skriva under på att de är neocons.
Regressives
En del av personerna som blivit beskyllda för att vara neocons slår tillbaka mot vissa progressives genom att benämna dessa regressives, en beskrivning myntad av Maajid Nawaz. En beskrivning av regressives är att de säger att de är liberala, men ändå vill begränsa det fria ordet (tex på universitet genom trigger warnings). Personer som kritiserar vissa progressiva för att vara regressives nämner också som exempel feminister som inte vill kritisera vissa religioners problem med feminism. Här finns en rad personer som fått utstå kritik genom att benämnas regressives, men uttrycket används ofta utan att rikta in sig på specifika personer.
Skiljelinjen mellan neocons och regressives (om vi nu ska använda dessa beskyllningar trots att de inte används av personerna själva) är i grund och botten hur pass involverade USA ska vara i mellanöstern och hur stort hot ISIS är och kan bli.
Bernie versus Barack
Eftersom det kan vara svårt att förstå exakt vad motsättningarna mellan Bernie Sanders och Barack Obama är tänkte jag illustrera det med en längre och öppen intervju som gjordes av Cenk Yugur med Obamas fd talesperson Bill Burton sommaren 2015. Yugur försvarar det progressiva och Bernie, medan Burton försvarar Obama och en mer pragmatisk agenda.
Neocons versus regressives
Och här David Pakman som kritiserar regressives och förklarar vad kritiken går ut på.