Den stora frågan inför höstens val är vem som blir president, men eftersom mycket av makten sitter i senaten ska vi ta en närmare titt på den.
Till skillnad från representanthusets ledamöter går inte alla i senaten till omval vartannat år. Senatorer väljs in på längre perioder, sex år om det inte är någon som avgått t ex. Genom att senatorerna indelas i tre olika klasser går de till omval vid olika tillfällen. Så här skriver senaten om detta:
Terms for senators in Class I expire in 2025, Class II in 2021, and Class III in 2023.
United States Senate
I år 2020 är det alltså Class II som går till val. Bland dessa dominerar republikaner med 23 stycken, medan bara 12 är demokrater. I senaten i dag sitter 53 republikaner, 45 demokrater och 2 oberoende (båda samarbetar med demokraterna).
Demokraterna säkra inför omval
Majoriteten av demokraternas senatorer som ska upp till omval betraktas som säkra och lär om inget mycket oväntat inträffar bli omvalda. Cook Report anger 10 av 12 demokrater som ”solid”, d v s säkra. Endast Doug Jones i Alabama (fotot ovan) väntas förlora. Senatorn Gary Peters från Michigan lutar åt att bli omvald, men kan inte känna sig helt säker.
Republikanerna som kämpar för att behålla majoritet
Av republikanernas senatorer ligger McSally i Arizona sämst till enligt Cook Report, som de anger till ”Lean D”. Helt jämna val väntas för 6 andra republikaner. Det är bland dessa som kampen om senaten främst står.
- CO-Gardner
- GA-Perdue
- IA–Ernst
- ME-Collins
- MT-Daines
- NC-Tillis
Colorado röstar normalt på demokraterna, medan övriga på listan ovan är delstater som lutar åt republikanerna. Det kan alltså bli tufft för demokraterna att vinna dessa. Trots det betraktar de flesta bedömare det som att demokraterna kommer vinna fler platser i senaten än vad de har i dag. Möjligheten till att vinna majoritet finns, men vadslagningsfirmorna håller just nu republikanerna som knappa favoriter.
Valet till senaten hålls samma dag som presidentvalet den 3 november 2020.