På demokraternas sida finns det både vanliga delegater (bundna, eller på engelska pledged) som representerar en kandidat utifrån valresultat och sk superdelegater (obundna, eller på engelska unpledged). De senare är inte en del av primärvalen utan är fria att bestämma vilken kandidat de vill ge sitt stöd till på konventet. Superdelegaterna är till största del aktiva politiker, dvs ”partietablissemanget”.
Totalt finns det 4051 vanliga delegater och cirka 714 superdelegater för demokraterna. På republikanernas sida är det 2472 delegater som nominerar partiets presidentkandidat. Bland dessa finns också partitoppar, men dessa brukar inte kallas superdelegater på republikanernas sida. Läs mer om obundna delegater på republikanernas sida här. Resten av denna sida handlar om demokraternas obundna delegater, sk superdelegater.
Eftersom det är de delegater som tilldelas genom demokraternas primärval och nomineringsmöten som avgör vilka kandidater som vinner, fokuserar vi i våra sammanställningar av valresultat enbart på dessa. Partiet vågar knappast gå emot den kandidat som vunnit flest delegater i valet. Det skulle bli uppror bland väljarna. Etablissemanget i form av superdelegater och partitoppar med rösträtt kommer därmed i praktiken tvingas vika sig för valresultaten även om de officiellt stöttar en annan kandidat. Åtminstone så många superdelegater att det inte blir en annan vinnare.
Vissa superdelegater pressas hårt att följa väljarnas åsikt, tex fd guvernören i Vermont Howard Dean.
https://twitter.com/GovHowardDean/status/706219827535462401
Vermont röstade på Sanders. Det finns ett visst yttre tryck att rösta så som den egna delstaten röstat, men det verkar inte så många superdelegater bry sig om. Howard Dean försökte själv bli president 2004 som en progressiv kandidat, inte helt olik Sanders profil. Nu jobbar Dean som lobbyist för läkemedelsindustrin i Washington DC.
Inför demokraternas konvent som hålls i slutet på juli leder Clinton stort bland superdelegaterna.
För att partitopparna ska våga gå emot väljarna så att en annan kandidat nomineras, måste det finnas ett väldigt dramatiskt och starkt skäl. En gigantisk skandal för tilltänkta kandidaten som briserar strax innan konventet kan vara en sådan situation. Eller flera kandidater med ungefär lika många vunna delegater som inte når egen majoritet.
Vad händer med en avhoppad kandidats delegater?
Vad händer om en kandidat totalt under primärvalen vinner flest antal röster, men inte flest antal delegater? Situationen kan uppstå, men det är antal delegater som räknas. På samma sätt gäller elektorsröster i presidentvalet i november, inte totalt flest antal röster.
Lobbyister bland superdelegaterna
På partikonventen i juli (se vår kalender för datum) väljs partiernas presidentkandidater formellt.